måndag 8 juni 2009

The Boss för femte gången

Stockholm är inte min favvoplats när det gäller att se Bruce live. Det var kallt i fredags, då snackar jag inte bara om vädret utan om hela atmosfären. Tacka vet jag Ullevi och Göteborg. Ledsen Stockholm men ni har svårt att matcha Sveriges framsida.

Bruce får nämligen aldrig vara stor i Stockholm, det är tydligen "skämmigt" att gilla karln för att han är så hyllad, så älskad och en fantastisk kulturbärare. En bekant, som förvisso inte bor i Stockholm, jämförde honom med Tomas Ledin. Hemska tanke.
Ok, visst behöver karln kritik och jag håller med PO Tidholm på DN när det gäller konserten i fredags när han skrev att han saknade berättaren Bruce. Han skymtade till lite ibland under kvällen och möjligen är det så att den här turnén saknar ett verkligt mål och syfte. Kan det vara så att han är rädd att mista Clarence och därför turnerar i ett rasande tempo? Han räknar inte med att göra några turnéer på ett tag så jag är ändå glad att jag gick.

Efter att ha köat i fyra timmar innan, fick vi hyfsat bra plats innanför första kravall. Att köa för bra plats, kräver tålamod och planering, godis och lite dryck, betoning på lite. Absolut ingen alkohol, det gäller att hålla sig från toa så länge som möjligt och gå in i ett slags vegetativt tillstånd fram till konsertsstart. Det gällde inte sällskapet bredvid oss. Isabelle, med amerikanska flaggan virad runt pannan, galade i timmar stroferna: " I have a soul and I´m not sober". Det påståeendet kunde ingen ta ifrån henne.
Först vid halvettiden ramlade vi in lyckliga på Tennstopet vid Odenplan och hällde i oss ett par stärkande öl och lite jordnötter.

Mina förväntningar inför fredagens konsert var inte skyhöga.( Han spelade ju som sagt i Stockholm.) Jag till och med tänkte att det här lär bli min sista Brucekonsert. Men jag är fortfarande förtjust. Det lär bli fler. För när han är som bäst då kan han verkligen leverera så att känns ända in i hjärtegropen.
Kvällens favoriter var 10 th Avenue Freeze Out och The Promised Land. Den senare lyckades jag fånga några sekunder av med mobilen, usel kvalitet, men ändå, känslan finns där...som alltid.

Gadgeten innehöll ett fel