söndagen den 15:e augusti 2010

#SSWC 2010 - nu börjar det snälla året

Sitter på Arlanda och läppjar på en latte i väntan på flyget hem till Umeå. Knackar ner några reflektioner från årets Sweden Social Web Camp på Tjärö.

Trots att vi var nästan dubbelt så många internetentusiater än i fjol, totalt 404 personer, så känns det fortfarande att denna unconference bjuder på oanade möjligheter att få diskutera allt från rekrytering via sociala medier med Michelle Rea till Vad händer när katastrofen inträffar? med Annika Lidne som håller på att skriva på en bok med samma tema.

En stående fråga jag fick av många under helgen var: " Vad tycker du var bäst? Sessionerna eller mellansnacken?"

Båda, förstås! Det är i mellanrummen vi skapar relationerna men i sessionerna vi hämtar inspirationen.

Något som slog mig var att jag har nog aldrig pratat så mycket om relationer, föräldraskap, skola och tillkortakommande med män som den här helgen. Morris Packer hävdar att de flesta som deltar på SSWC är drop-outs från gymnasiet, att de i själva verket är missförstådda entreprenörer. Det var en intressant tanke som satte spår i mig.

En mycket befriande känsla är allt på SSWC inte handlar digitala medier. Tack för det tjejer och killar!

Jag tycker att Johan Grafström sammanfattade SSWC 2010 så fint med att vi har blivit fler tillfälliga öbor.

"Nu startar vi det snälla året inom sociala medier och gör det än mer mainstream. Det är inte till bara för en elit."

Härmed lovar jag att sluta hata de rockstjärnesuktande killarna som förstörde min nattsömn på Tältängen. Jag ska kanske tacka Kinna Jonsson också som förstod min frustration i tältmörkret.

Man kan inte få allt en sådan här helg. Tack för ert underbara engagemang Kristin Heinonen och Tomas Wennström!

Andra blogginlägg från SSWC 2010:

Britt Stakston: #SSWC Kunskapsinjektioner del 3

Seligs Info: Sweden Social Web Camp

Mattias Östmar: #SSWC 2010- passioner, relationer och lite "mean green meme"

Emanuel Karlsten: #SSWC - en sammanfattning

1 kommentar:

Kinna sa...

Tack själv för att du försökte få tyst på den skrålande gitarristen. Det var mer än vad jag orkade. Roligt att få dela tält med dig!

Share it