I dag var jag med på vuxentid på Backens församlingsgård och visade min film Pappa kom hem. Det var fullsatt, en ganska ålderstigen publik, men väldigt vänliga och intresserade. Många kom fram och tackade mig efteråt. Särskilt en kvinna, som min äldste son hade haft som fröken på fritids, hon var själv från Vasa i Finland. Hon är född 1937 och har minnen från kriget. Hennes far var med både under Vinterkriget 1939-1940 och Fortsättningskriget 1941-1944. Han återvände också helskinnad. Men hon blev väldigt tagen av att höra schlagerlåten När ljusen tändas därhemma spelas i filmen, de spelade den ofta till jul i hennes familj. Hon var väldigt tagen efteråt och blev peppad av att söka i sitt eget förflutna.
Hon har kvar brevkorrespondensen mellan hennes föräldrar från kriget.
En annan dam kom fram och tackade mig för att hon tyckte den var väldigt stark. Ally, som hade bjudit in mig, kramade om mig efteråt och var så glad över att hon hade bjudit in mig för att visa filmen, hon tyckte den var stark och utlämnande. Det kändes fint.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar