Jag vet inte vad det är med mig, men mina ögon tåras ofta när jag tänker på Jesus. Jag tror det beror på ödmjukhet, hur jag berörs på djupet.
I dag inspirerades jag av Underbara Claras blogginlägg om herdepsalmen. Den säger allt.
Herren är min herde, ingenting skall fattas mig.
Han för mig i vall på gröna ängar,
han låter mig vila vid lugna vatten.
Han ger mig ny kraft och leder mig på rätta vägar,
sitt namn till ära.
Inte ens i den mörkaste dal fruktar jag något ont,
ty du är med mig, din käpp och din stav gör mig trygg.
Du dukar ett bord för mig i mina fienders åsyn,
du smörjer mitt huvud med olja
och fyller min bägare till brädden.
Din godhet och nåd skall följa mig
varje dag i mitt liv,
och Herrens hus skall vara mitt hem så länge jag lever
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar