onsdag 2 september 2009

Hej då, Anja!

Igår dog min föredetta svärmor, Anja från Tornio. Min son ringde och var förtvivlad. Farmor hade fått en hjärtinfarkt när hon skulle slänga soporna. En granne fann henne livlös i soprummet med rollatorn. Grannen jobbar lyckligtvis som undersköterska och förstod genast det allvarliga i situationen och larmade ambulansen.

Men efter någon timme på akuten så orkade inte hennes hjärta längre. Hon blev 83 år. Hon var en riktig krutkärring med glimten i ögat. Hon hade den där speciella finska fåordiga humorn som få sörlänningar förstår.

Jag minns hur
hon roat berättade om hur hon träffade sin blivande make från Haparanda på en dans i finska Tornio. Han blev så betuttad i henne så att han några dagar senare resolut åkte över isen på Tornioälv med rensläde och hämtade hem henne till sig. Det hände någon gång i slutet av 40-talet.

Jag kan riktigt se henne framför mig hur hon sitter nedbäddad upp till näsan i släden medans den lilla renen flyger fram över skaren med istappar i pälsen. Hennes blivande make Martin tittar med öm blick på henne och för henne säkert över den blåfrusna älven till deras gemensamma liv tillsammans.

Nu har de
återförenats för gott i himlen eller kanske sitter de tillsammans vid någon avlägsen skogglänta i norra Finland där norrskenet lyser upp natthimlen och kylan rister i grantopparna. Där hör hon hemma... min lilla Anja. Vi ses!

Inga kommentarer: