Dog medmänskligheten valet 2010?

Valhetsen är total nu så här på slutspurten. Jag har legat hemma i lunginflammation i en vecka och har följt den senaste veckans nyheter både här hemma, utomlands och på bloggar på nätet.
Den bild som framträder är allt annat än ljus. Den är jäkligt brun. Brun som i brunskjortor.
Samtidigt som det finns gräsrötter som försöker öka demokratiseringen i världen så finns det också många motkrafter. Vart tog medmänskligheten vägen 2010?

Frankrike slänger ut landets romer vilket fick EU:s justitiekommissionär Viviane Reding att gå i taket. Nu får det vara nog! sa hon i veckan och drog paralleller till andra världskriget.

Franska senaten har beslutat att införa burka och niqab-förbud till årskiftet för 2 000 muslismska kvinnor. Om de ertappas med burka kan de tvingas att böta 150 euro. Män som tvingar sina hustrur eller döttrar att bära burka kan dömas till böter på upp till 30.000 euro och ett års fängelse. Lagen är helt förkastlig anser både Human Rights Watch och Amnesty International som menar detta bara kommer att tvinga kvinnorna att stanna hemma och bli än mer isolerade från samhället.


Ser ni mönstret? Först begränsade Tyskland judarnas möjlighet att jobba i tyska företag och tyska skolor, sedan tvingades de bära gula stjärnor på sina kläder för att verkligen inte försvinna i mängden, sedan, ja, resten är historia. Fler länder i Europa vill införa burkaförbud men det kommer inte att stanna vid det. Det här är bara början. Jag ryser.

I Sverige pågår kriget mot ensamstående föräldrar. De arbetslösa. De utförsäkrade. De värnlösa. De som inget har, ska ingenting ha, verkar vara regeringens motto.

"Jag har gråtit. Ja, jag har bölat som ett barn. Jag har traskat varv efter varv runt lägenheten som en rastlös hund. För det finns ingenting annat att göra. Det svek som Alliansen visat de allra svagaste lämnar mig alldeles uppgiven och oförstående.

Idag sa man till min mamma att hon har fyra månader på sig att sälja sin lägenhet. Nu ska jag berätta om de senaste fem åren av hennes liv."

Det här ett utdrag ur blogginlägget Sveket som är skrivit av en ung kvinna vars mamma efter 30 års arbete inom vården blivit obotligt sjuk och oförmögen att arbeta efter att ha fått en tumör i hjärnan. Men trots att läkare, psykiatriker med flera bedömer att hon inte kan arbeta så beslutar Försäkringskassan att hon kan. Hennes mamma ligger nu på psyket eftersom hon riskerar att ta sitt liv. Sociala vill tvinga henne att sälja sin lägenhet för att hon ska få socialbidrag. Läs dotterns inlägg. Det är långt, gripande och mycket läsvärt. Jag mår illa.

Slutligen har årets valrörelse totalt briserat när centerns riksdagsman Fredrik Federley misshandlas och rånas utanför sitt hem, när två socialdemokratiska kommunpolitiker utsätts för attentat och när en av Sverigedemokraternas kandidater blir överfallen i sitt hem och får ett hakkors inristat på sin panna. Jag är uppgiven men inte slagen. Än finns det chans att rösta för ett medmänskligare Sverige för de kommande fyra åren och då syftar jag inte på Alliansen och SD.