söndag 9 augusti 2009
One - U2 live 1/8 2009 Gothenburg, Sweden
Över 50 000 mobiler glimmade i Göteborgsnatten när U2 spelade min favvo One.
Fantastiskt, helt enkelt. Klicka gärna på filmen så kommer du till fler filmer jag tog på konserten.
Här finns också bilder från konserten.
Läs recension från turnen U2 360 tour GP, DN, SVD.
Etiketter:
Gothenburg,
One,
Sweden,
U2 360 tour
onsdag 5 augusti 2009
80-talet - livet före datorer
- Mamma?!
- Ja?
Tonårsdottern pockar på min uppmärksamhet från baksätet på bilen.
- Jo, häromdagen såg jag filmen Tjenare Kungen på datorn. Det är ju en film som handlar om några tjejer på 80-talet som vill bli punkmusiker.
- Ja?
- Den utspelar sig ju på 80-talet. Det var en ganska bra film. Jag insåg då att det inte fanns några datorer eller mobiler på den tiden. Hur gjorde det ni för att träffas? Hur fick ni kontakt med varandra?
- Vi skickade röksignaler!, svarar pappa K bakom ratten.
- Va?, dottern skrattar lätt nervöst.
- Ja...du har väl hört talas om att vi hade rökrutor på skolan på den tiden? Det var så vi fick kontakt med varandra.
- Ja?
Tonårsdottern pockar på min uppmärksamhet från baksätet på bilen.
- Jo, häromdagen såg jag filmen Tjenare Kungen på datorn. Det är ju en film som handlar om några tjejer på 80-talet som vill bli punkmusiker.
- Ja?
- Den utspelar sig ju på 80-talet. Det var en ganska bra film. Jag insåg då att det inte fanns några datorer eller mobiler på den tiden. Hur gjorde det ni för att träffas? Hur fick ni kontakt med varandra?
- Vi skickade röksignaler!, svarar pappa K bakom ratten.
- Va?, dottern skrattar lätt nervöst.
- Ja...du har väl hört talas om att vi hade rökrutor på skolan på den tiden? Det var så vi fick kontakt med varandra.
lördag 1 augusti 2009
Du minns nog inte mig längre
Gloria in te domine...Gloria exultate...
Med de latinska stroferna förförde Bono mig. Den irländska gruppen U2 stod på en flotte och skickade ut tjusiga gitarriff i världsrymden. Att de skulle bli några av de mest lysande stjärnorna på pophimlen de kommande tjugo åren framöver trodde jag aldrig sommaren 1982.
Du hade U2-skivan October i din samling och jag tummade ofta på konvolutet. Du förstod att jag ville ha den. Du var hemligt förälskad i mig och gjorde små trevande försök att få mig intresserad. Jag var ung, söt och sprallig. Du var hänförd. Plötsligt var du överallt där jag fanns. Jag kände jag mig förföljd. Vänskapen blev påträngande. Jag började dra mig undan.
En dag när jag kom hem till mitt rum i gillestugan hemma hos mamma, så såg jag den. Skivan. Den låg på min säng. October med U2. Den låg på min säng och stirrade tillbaka på mig.
Jag rös till. Jag förstod att du hade varit inne i mitt rum. Det var inte så svårt att förstå. Källardörren var alltid öppen. Det svartnade nästan för ögonen. Du hade varit inne i mitt rum.
Vår vänskap tog definitivt slut. Du flyttade till en annan stad.
Häromdagen gick jag igenom gamla papper och hittade ett brev från dig. Det var oändligt långt, det längsta brev jag någonsin har fått. Det var ett vackert brev. Varje ord var formulerat med omsorg. Inte ett stavfel. Inga syftningsfel. Ett ovanligt perfekt brev. Men än i dag förstår jag inte vad du ville säga.
Det var länge sedan jag såg dig. Senast var det på busstorget. Du kom tillbaka. Men var inte längre som förr. Ditt hår var tovigt. Du var tanig och din hud var gråblek. Livsgnistan var försvunnen. Du mumlade osammanhängande och tittade mot en oändlig horisont. I munnen saknades flera tänder. En sorglig syn. Du hade nyligen fyllt 40.
Du minns nog inte mig längre. Att du gav mig skivan i hopp om att vinna min kärlek. Alla minnen är förmodligen bortblåsta. Men jag kommer ihåg dig och skivan har jag kvar.
Ikväll ska jag lyssna på U2 live i Göteborg. Då ska jag tänka på dig och hoppas att de spelar Gloria för dig och för mig.
Med de latinska stroferna förförde Bono mig. Den irländska gruppen U2 stod på en flotte och skickade ut tjusiga gitarriff i världsrymden. Att de skulle bli några av de mest lysande stjärnorna på pophimlen de kommande tjugo åren framöver trodde jag aldrig sommaren 1982.
Du hade U2-skivan October i din samling och jag tummade ofta på konvolutet. Du förstod att jag ville ha den. Du var hemligt förälskad i mig och gjorde små trevande försök att få mig intresserad. Jag var ung, söt och sprallig. Du var hänförd. Plötsligt var du överallt där jag fanns. Jag kände jag mig förföljd. Vänskapen blev påträngande. Jag började dra mig undan.
En dag när jag kom hem till mitt rum i gillestugan hemma hos mamma, så såg jag den. Skivan. Den låg på min säng. October med U2. Den låg på min säng och stirrade tillbaka på mig.
Jag rös till. Jag förstod att du hade varit inne i mitt rum. Det var inte så svårt att förstå. Källardörren var alltid öppen. Det svartnade nästan för ögonen. Du hade varit inne i mitt rum.
Vår vänskap tog definitivt slut. Du flyttade till en annan stad.
Häromdagen gick jag igenom gamla papper och hittade ett brev från dig. Det var oändligt långt, det längsta brev jag någonsin har fått. Det var ett vackert brev. Varje ord var formulerat med omsorg. Inte ett stavfel. Inga syftningsfel. Ett ovanligt perfekt brev. Men än i dag förstår jag inte vad du ville säga.
Det var länge sedan jag såg dig. Senast var det på busstorget. Du kom tillbaka. Men var inte längre som förr. Ditt hår var tovigt. Du var tanig och din hud var gråblek. Livsgnistan var försvunnen. Du mumlade osammanhängande och tittade mot en oändlig horisont. I munnen saknades flera tänder. En sorglig syn. Du hade nyligen fyllt 40.
Du minns nog inte mig längre. Att du gav mig skivan i hopp om att vinna min kärlek. Alla minnen är förmodligen bortblåsta. Men jag kommer ihåg dig och skivan har jag kvar.
Ikväll ska jag lyssna på U2 live i Göteborg. Då ska jag tänka på dig och hoppas att de spelar Gloria för dig och för mig.
måndag 27 juli 2009
Holmöns visfestival 2009
Marie Bergman och Lasse Englund får oväntad komphjälp av Jocke på luftgitarr. Ett mycket oförglömligt minne från årets visfestival.
Ingelas länkgodis
Jag fortsätter att skicka ut länkar som får mig att lyfta på ögonbrynen, småskratta eller som väcker min nyfikenhet till att förändra min vardag och kanske även din.
Kylskåpspoesi för fotografer
För några år sedan var familjens kylskåp full av små magnetord, så kallad kylskåpspoesi. Här kommer en annan variant för oss som gillar Photoshop.
365 saker du kan göra
En sajt som ger förslag på tokroliga saker att göra på ett helt år både för dig själv eller för någon annan, som här gå med i anonyma klubben och gör en god handling anonymt för någon annan. Det kallar jag för gott karma!
Fixa formen
Jag är med i Shapelink. Ett trevligt träningsforum där jag har träffat både nya och gamla träningsvänner som fått mig att vilja träna allt oftare och mer intensivt. Just nu är jag med i två träningsutmaningar, den ena handlar om vem som tränar mest tid under 2009 och den andra vem som tränar mest på tre år. Det ger perspektiv men även finfin statistik över framgångarna och *host* nederlagen. Sajten är gratis, men om du till exempel vill blogga kostar det några tior i månaden.
Här slutar internet
Ja, här är det faktiskt slut.
Kylskåpspoesi för fotografer
För några år sedan var familjens kylskåp full av små magnetord, så kallad kylskåpspoesi. Här kommer en annan variant för oss som gillar Photoshop.
365 saker du kan göra
En sajt som ger förslag på tokroliga saker att göra på ett helt år både för dig själv eller för någon annan, som här gå med i anonyma klubben och gör en god handling anonymt för någon annan. Det kallar jag för gott karma!
Fixa formen
Jag är med i Shapelink. Ett trevligt träningsforum där jag har träffat både nya och gamla träningsvänner som fått mig att vilja träna allt oftare och mer intensivt. Just nu är jag med i två träningsutmaningar, den ena handlar om vem som tränar mest tid under 2009 och den andra vem som tränar mest på tre år. Det ger perspektiv men även finfin statistik över framgångarna och *host* nederlagen. Sajten är gratis, men om du till exempel vill blogga kostar det några tior i månaden.
Här slutar internet
Ja, här är det faktiskt slut.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)