Nej, det är ju nu det börjar. Det är nu vi kan formalisera våra protester mot SD ännu mer. Ett parti som inte har någon integrationspolitik alls, vilket är föga förvånande. De är inte heller särskilt toleranta mot HBT-människor eller abortmotståndare heller. Däremot är de skickliga på att använda sociala medier, de har kommunicerat med sina väljare och motståndare under hela valrörelsen och det verkar ha gett resultat. De tog sig in.
För är det något som har hänt de senaste fem åren så är det att vi svenskar har blivit än mer debattglada, vågar ta ställning för våra åsikter, åtminstone på nätet. Facebook har gjort oss öppnare, sällan har väl ett val som detta synts så mycket i sociala medier trots att traditionella medier försöker hävda motsatsen. Men det är inte politikerna som syns, utan gemene man.
Allt fler vågar visa sin partitillhörighet genom att ha den tapetserad över profilbilden på Facebook. Vi har blivit modigare, helt enkelt. Det är inte kört socialt för att jag visar upp mina åsikter. Åtminstone fungerar det så på nätet. Här är toleransen betydligt högre än i vardagssamtalen i fikarummet. Låt oss värna om den öppenheten och ta den med ut i samhället i övrigt. Det är så vi ska bekämpa SD.
Eller som Emanuel Karlsten skrev i Expressen "Den digitala valväckelsen blev bara plågsam"
"Sociala medier handlar om att odla och låta något växa underifrån. Det varken kan eller ska ersättas av traditionella kampanjer, men det kan vara ett av de mest kraftfulla verktyg för att tillvarata ett växande och brinnande engagemang. Det var det Obama gjorde. Lyssna och kanalisera engagemang till något praktiskt där jag är just nu. Ett praktiserande av politik."
Förra sommaren på Sweden Social Web Camp på Tjärö så var vi några som diskuterade det kommande valet 2010 och sociala medier. Jag minns att s-bloggaren Erik Laakso då sa att det parti som vågar lyfta en fråga från bloggosfären kommer att vinna väljarna.
"Sveket" på Klamydiabrevet kunde ha blivit ett sådant blogginlägg. Det handlade om Emilias mamma Annica Holmqvist som hotades av utförsäkring av Försäkringskassan efter en längre tids allvarlig sjukdom. Det kom de sista skälvande dagarna under valrörelsen och höll på att tippa Alliansen över ändan. Enligt Brit Stakston har inlägget länkats av minst 500 bloggare och spridits viralt via Facebook och Twitter till miljontals människor till och med bortom Sveriges gränser till både USA och Frankrike.
Reinfeldt lovade att de skulle se över Annicas fall efter valet, men nu står det klart att hon inte kommer att få någon hjälp. Det är cyniskt och kommer knappast ge Alliansen mer stilpoäng. Men jag tror att detta är bara början på vad vi kommer att få se hur bloggosfären och övriga sociala medier kommer att få för inverkan på samhällsdebatten. Det är så vi kommer kunna påverka den politiska debatten.