onsdag 19 mars 2008

Till Simon Hjulfors

Simon Hjulfors
23/11 1992-20/2 2008

Döden är ingenting.

Jag har bara gått in i rummet bredvid.
Jag är Jag och Du är Du.
Vi står fortfarande för detsamma i varandras liv.
Nämn mig med mitt gamla invanda namn. Tala med mig på samma otvungna sätt som förut-ändra inte tonläge, låt inte extra högtidlig eller vemodig.
Skratta åt skämten vi brukade skratta åt tillsammans.
Gläds och le med mig, tänk på mig och be för mig.
Inte behöver jag försvinna ur ditt hjärta bara för att du inte längre kan se mig.
Jag väntar bara på dig, snart, alldeles nära, bara runt hörnet.
Tro mig.

- The Bridge of Stars, Canon Nery Scott

Simon finns inte mer...



Min brorson Simon blev bara 15 år. Onsdagen 20 februari 2008 tog han sitt liv i Jönköping. Han lämnar ett oändligt tomrum efter sig. Ingen verkar ha förstått hur illa han mådde.
Torsdag 13 mars hölls en fin begravning för Simon i Skogskyrkogårdenskapell i Jönköping. Förutom hans närmast sörjande var alla hans klasskompisar från Ljungarumsskolan där - 32 rödgråtna tonåringar.
Hans kusin spelade och sjöng solo; Snowpatrols - Chasing Cars. Det var mycket vackert och gripande.

Sedan följde vi Simon till den sista vilan i en skogsbacke omgiven av trollska granar.
Hans far (och min bror Ulf), Simons morfar och morbror samt kusiner drog katafalken med hans svartblänkande kista genom den höga granallén och sänkte sedan ned den i den eviga vilan.
Alla tog vi vårt personliga farväl genom att kasta ned varsin röd ros. Simons klasskamrater stod länge tysta och svajade i en ring runt graven som om de inte visste om det var på allvar eller inte?
Därefter gick de alla fram och kramade om hans föräldrar.
Då brast det något inom oss alla. Det var så sorgligt, så sorgligt...
Åh, du anar inte vad vi saknar dig, Simon! Det är så tomt utan dig!
Vila i frid.
Din faster.