SD:s pressekreterare misshandlade ensam kille

SD:s pressekreterare Erik Almqvist gnäller om att deras partiföreträdare blev misshandlad i Malmö men det är inget som de drar sig för att syssla med själva heller. I somras hoppade Almqvist med flera på en ensam kille i Stockholm och allt filmades. Läs om händelsen på Damons blog.

Relaterad länk:

Nikke Index: Erik Almqvist skiter i det blå skåpet

Återblick

I ett par dagar har jag varit i Stockholm med mina tonårsbarn. Jag är där ganska ofta men den här gången så fick jag hela tiden så kallade "flashbacks". Så fort jag rörde i en sak så kom minnen från förr tillbaka till mig. Inget märkvärdigt, inget obehagligt, bara märkligt.

Som minnet av den älskade vita bomullsjackan som storebror hävdade kom från den indiska armén, den använde jag tills den blev till mattrasor eller minnet av vår lilla katt Shiva i Paris, en siames, som lyckades smita ut i trappen och jaga en förvirrad duva. Jag ropade på mina kompisar som alla kom ut för att titta på det ovanliga mötet och plötsligt slog dörren igen bakom oss.

Vi var utlåsta. Då kom jag på att espressobryggaren stod på gasspisen och fräste övergivet. Det vara bara att rusa över gatan till brandkåren som lyckligtvis låg mittemot vår lägenhet. Först ville de inte komma, men när jag förklarade att kaffebryggaren snart förväntades få ett rejält utbrott så kom de över med en stege och räddade oss från mordbränning.

Vid Drottninggatans ände, strax innan Observatorielunden, har Stockholms stad låtit gjuta in citat i metall av Strindberg i asfalten. Särskilt ett av dem etsar sig fast: " Livet är fullt av omtagningar!"
Eller kan han ha menat upprepningar? Ett annat är: "Jag måste höra barnskrik för att kunna arbeta." Den så kallade moroten, att dra hem pengar till hushållet, tänker jag.

Jag lyfter blicken mot flygkabinens tak på hemresan och se, där står mitt favorituttryck i gult: "De längsta resorna görs i vårt inre" - Isländskt ordspråk. Jag plockar givetvis upp iPhonen för att föreviga det. Otroligt att det stod just där, ovanför mitt huvud. Vad är det Gud vill säga?

När jag tittar lite längre fram, så ser jag Thomas Carneheim, fd. sångare i punkbandet Anders Ångest, tillsammans med sin lilla dotter Märta. De hade sin storhetstid i slutet av 70-talet i Umeå. Jag ropar hans namn och när han vänder sig om tar jag några bilder. Han skrattar och säger mitt namn. Han ska vara hemlig gäst på Scharinska ikväll när PRO - Punkrockorkestern har en spelning. Men jag har blivit förkyld så det blir inget för mig, tyvärrr

Men vi hinner avhandla många kompisar och händelser från förr. Jag erinrar mig min egen insomnade punkkarriär när vi hade ett tjejband som hade en enda spelning på kvinnodagen för Grupp 8. Stor humor. Vi saknade namn på bandet. Men när vi såg att den inlånade trummisen Anders Krüger hade en t-shirt med texten: "Knulla prins Philip!" fick det bli bandnamnet för kvällen. Det var verkligen hädiskt med tanke på att han bara var ett spädbarn vid den tiden. Men det var sjukt punkigt!

Thomas mindes att det var han som hade skrivit försmädelsen över halva stan. Men att det var inget han ville stoltsera med då och knappast nu heller. Fast nu är det väl preskriberat? Numera är han en ordentlig småbarnspappa. För tredje gången. Tror jag.
"Livet är fullt av omtagningar!" som Strindberg skulle ha sagt.

Hipstamatic - gör vardagen vackrare!

Iphoneappen Hipstamatic är säkert en av de populäraste nedladdningarna just nu. Den förvandlar de mest trista mobilbilder till sköna underverk.

Det ser nämligen ut som förr, du vet, på den tiden då man handrullade själv upp film i total mörker och sedan även framkallade den själv. Den här appen gör bilderna korniga och färgerna mustigare. Genom att skaka på mobilen så byts färgfilter och filmkontrast ut slumpmässigt. Ibland blir bilderna blågröna, andra gånger rödtonade. Dessutom så är det svårt att se hur bilden kommer att se ut eftersom det inte finns någon riktig sökare. Men bra blir det, nästan jämt.

I veckan hade ungarna sportlov så vi tog en sväng till storstan, jag förevigade våra utflykter med Hipstamaticen, se så fint det kan vara i Stockholm på vintern.

Fem länktips för en mindre grå vardag

Civil olydnad
Varning för vanten! Vardagen måste tyglas annars tar den över.
Ett annat tecken i tiden är måsbilden jag hittade på Henrik Alexanderssson alias Hax blogg.

What the f**k is social media: One year later
Rolig presentation av Marta Kagan som förklarar sociala medier på slideshare.(tips från Henriette Weber)

När recenserade du en kyrka senast?
En rolig sajt där vem som helst kan ge betyg och en kort recension av sin egen favoritkyrka eller kyrkor som man har besökt runt om i Sverige. Min favorit just nu är kapellet på Ulvön och Gamla Vibyggerå kyrka i Docksta. Här verkade prästen Petrus Laestadius. Han var bror till Lars Levi Laestadius och kyrkoherde i församlingen 1837-1841. På hans minnesvård står det att läsa att han nitiskt förkunnade kristen tro i Norrland i slutet av 1800-talet. Jag gillar ordvalet. Han gillade säkert kvinnliga präster.

Hur mycket hetero är du?
Kolla vilken heterostatus ditt twitternamn har. Själv blev jag 72 % hetero enligt Stockholms prides test. ( tips från @Morpac och @Borlander)

Skriv bättre bloggrubriker
Vaddå vad är det för fel på Varning för vanten? Det var ju mitt första rubrikval, men ändrade det till Fem länktips för en mindre grå vardag efter att ha läst Tommy K Johanssons IT-blogg. Nu återstår det att se om den rubriken lockar fler läsare.





n

Blingbling Guldbaggegalan 2008

Nu har biljetterna också kommit. Snygg inbjudan på svart gummipapper med programmet i guldskrift. Classy! Cirkus here we come! Anni Axelsson, min kollega på Kameleont ska också med och frottera sig med filmeliten.
Det verkar luta åt att filmen Darling kommer ta hem en storslam.