Facebookskämt avgör valet?

Jaha, så har det hänt igen då. Vaddå? Jo, att en politiker eller en hyfsat officiell person har haft lite för roligt på Facebook. Ack och ve. Umeås lokalpolitiker Åsa Ögren,(S), skojade till det i Facebook häromdagen med ett skämt om Fredrik Reinfeldt och fick på tafsen av moderaten Edward Riedl och media hakade på.

Det går inte att skämta i Facebook. Politik är "dödsallvarligt" för både media och politiker.
Men vi andra dödliga då? Tja, jag fattar att det är ett skämt, kanske lite magstarkt men inte så att det kräver en uppläxning på ett helt uppslag i Västerbottens Kuriren och en halvsida i Västerbottens Folkblad.

Det här är den nya sociala kontrollen på nätet. Alla vet vad du gör när du statusuppdaterar. Inte bara dina närmaste vänner utan även vänners vänner, media och grannens katt. Tidigare var den sociala kontrollen något mer begränsad. Men för vissa journalister är detta rena guldgruvan, både på gott och ont. Jag är för att Facebook konversationer ska kunna användas i media, det är bara ännu en kanal av information, men det finns ju gränser för vad som kan tolkas som skämt och inte. Verkligt uttalade dödshot mot en person, ska tas på största allvar, men den här historien känns mer som en fånig moralisk uppläxning för att vinna stilpoäng. Frågan är vem som vinner på den i slutändan?

Här lite läsarkommentarer från frisinnade Västerbottens Kuriren:




...och från socialdemokratiska Västerbottens Folkblad:

Klungan på SVT i sommar

Nio rum. Åtta personer. En skog. Humorgruppen Klungan bjuder på absurd komik i en ny serie i fem delar. Hela serien utspelas i en rektangulär scenografi utan fönster och dörrar mot yttervärlden. Tittarna möter bland andra en god lyssnare och nybliven särbo, en kulturintresserad narkosläkare och en kvarglömd medlem av en nedlagd subkultur.

Seriestart 14 juni i SVT2 kl.21.30.

Fler klipp från serien:




Mer om karaktärerna i serien

Pressmeddelande - Reportrar utan gränser

RUG kräver utredning om övergrepp mot journalister på Ship to Gaza

Den svenska sektionen av Reportrar utan gränser kräver en oberoende undersökning om vad som hänt på den humanitära konvojen Ship to Gaza och vad som hänt de journalister som fanns med på fartygen.

Tv-reportern Elif Akkus vid statliga tv-kanalen TRT och kameramannen Orhan Elitas som var med på fartyget Mavi Marmara, såg hur en ung kille, som försökte fotografera den israeliska räden, sköts i pannan, enligt Sveriges Radio Ekot.
Religionshistorikern Mattias Gardell säger till TT:
– Två människor dödades med skott i pannan, en sköts i bakhuvudet och en i bröstet. Flera av de dödade var journalister. Jag såg en av kropparna och hörde många samstämmiga vittnesmål.

Två bulgariska journalister vid den den bulgariska tv-stationen BTV greps under angreppet. Bulgariska nyhetsmedier identifierade de gripna som reportern Svetoslav Ivanov, och kameramannen Valentin Vassilev. Även Aaj TV:s presentatör Talat Hussain fanns ombord på ett av fartygen. Det finns fortfarande inga uppgifter om var han befinner sig.

Att ingen av de 60 journalisterna ombord respekterades som media, är oacceptabelt och en kränkning av en oberoende, självständig journalistik och ovärdigt varje stat som vill uppfattad som en demokrati.

Israels soldater beslagtog exempelvis tv-reportern Elif Akkus och kameramannen Orhan Elitas utrustning, mobiler och datorer. Orhan Elitas hade filmat såväl döda som döende kvidande på fartygsdäcken. Bilder som beslagtogs i Israel.

Elif Akkus och Orhan Elitas hävdar att beskjutningen var intensiv redan från början och att det inte är säkert att det hade blivit annorlunda om aktivisterna inte gjort något motstånd alls.

Enligt SR Ekot hittade några journalister en israelisk dödslista med namn på ledare inom islamiska biståndsorganisationen IHH. Dessa skulle dödas, men den israeliska aktionen avbröts i förtid, hävdar journalisterna eftersom aktivisterna lyckades direktsända delar av den israeliska attacken, bilder som blev för generande för Israel.

Reportrar utan gränser har kännedom om att 16 journalister är fängslade i Be’er Scheva detention centre. De fängslade är Svetoslav Ivanov och Valentin Vassilev, Bulgaria’s BTV, Muna Shester, Kuwait News Agency, Talat Hussain, Aaj TV, Paul McGeough och Kate Geraghty, Sydney Morning Herald, Mario Damolin, Frankfurter Allgemeine Zeitung, David Segarra, teleSUR, Ayse Sarioglu, Taraf, Murat Palavar och Hakan Albayrak, Yeni Safak, Sümeyye Ertekin, Ümit Sönmez ochErsin Esen, TVNET och Ashwad Ismail och Samsul Kamal Abdul Latip, Astro Awani.


Presskontakt: Jesper Bengtsson, ordförande Reportrar utan gränser: 0702-68 25 29
Urban Löfqvist, kanslichef: 070-29 98 693

Wired on iPad

Kanske jag vill ha en iPad ändå...

Att vara rädd som en liten lort

Ship of Gaza - en hel konvoj av båtar med 800 fredsaktivister från 50 olika länder försökte bryta Israels blockad mot Gaza natten mot måndag. Men israelerna gick till attack och nio aktivister dödades och ett 30-tal skadades. Israel har satt aktivitisterna i fängelse eller har utvisat dem.

Av de elva svenskar som fanns med på båtarna så saknas fortfarande religionshistorikern Mattias Gardell och hans fru Edda Manga. Hans bror, komikern Jonas Gardell, skriver om oron över sin bror och hans mod. Utdrag ur bloggen:

Hans son Linus talade idag under en manifestation på Sergels Torg och berättade att Mattias före avresan citerat samma Astrid Lindgren-rad som jag så ofta använt: "Men då sa Jonatan att det fanns saker som man måste göra, även om det var farligt. "Varför då", undrade jag.
"Annars är man ingen människa utan bara en liten lort".

Min vän Eman, är en ung pressfotograf i Gaza. Jag lärde känna henne via Facebook innan kriget mellan Israel och Gaza julen 2008. Vi delar samma fascination av att berätta om vår omvärld med bilder. Och hon är synnerligen en god bildberättare, där hon lyfter fram både glädje, sorg och ond bråd död från Gaza.

Jag har länge försökt få henne till Sverige. Men det är svårt, mycket svårt. Ingen kommer ut från Gaza lagligt. Men tack vare sociala nätverk kan hon förmedla sig med omvärlden och visa på vilken fruktansvärd orättvisa de lever under.

Jag vill resa till Gaza men jag är rädd, som en liten lort. Både för Hamas och Israel och för att mina barn inte ska få träffa mig igen. Fast Eman har lovat att skydda mig. Men jag tror hon behöver vara rädd om sina egna skyddsänglar.

Gaza Freedom March är hjältar som vågar trotsa sin egen rädsla och Israel för att hjälpa familjer i världens största utomhusfängelse- Gaza.